lördag 19 mars 2011

Astrid Lindgren

Astrid Anna Emilia Lindgren. (1907-2002)

En sagotant vi alltid kommer att minnas.
Hennes böcker har översatts till 88 språk och sålts i 145 miljoner exemplar.

Helt fantastiskt, vilken kvinna!

Min första idol, näst efter min pappa va och är Pippi Långstrump.
Inte för hennes uppnosiga beteende eller röda flätor utan för att hon lever upp till barndomen. Samtidigt är hon, tycker jag en väldigt stark karaktär. Hur lätt är det som 9 årig flicka att ta hand om sig själv. Hennes pappa är till sjöss och mamman är i himlen. Trots detta är hon glad, busig och vill alla väl. Hon förmedlar också enligt mig, att mycket guldpengar inte gör människan lyckligare.

En annan favorit är Ronja Rövardotter.
Glömmer aldrig när jag fick ärva en gammal brun tröja, som nästan till pricken om jag fäste ett bälte i midjan liknade Ronjas dräkt.
På min familjs landställe sprang jag runt i skogen och hittade mina egna berg och helveteskap. Bror min fick va Birk, men han satt mest i sandlådan.

Kommer också ihåg att jag undrade över: hur sjutton så många familjer i böckerna hade råd med hemhjälp.
Te:x Emil i lönnerberga och Madicken. 
Men även i många andra sagor, tycks de ha väldigt gott ställt. 
 I hur många hem hade man både dräng, piga, krösamaja, Linus- Ida och  en barnflicka Alva förr?

De fattiga fick naturligtvis också vara med. Familjen Nilsson, LusMia och hennes syster samt fattigjonen.

Och det är inte små hus de bor i.
Lotta, tjorven, Emil, pippi och Madicken. Ronjas familj hade en borg.

Det var nog först Lillebror Svante man läste om som bodde i lägenhet.
Karlsson på takets hus förstås va ju inte så fruktansvärt stort, men han hade istället ett helt hyreshus under.

Det har hänt lite i storstaden sen dess.
Att bo i tjorvens hus nu i stockholms skärgård skulle kosta multum.
Och 4 rok i innerstaden skulle inte heller vara gratis.
Tror inte priset på storleken av Emils hus i Lönnerberga heller är så billigt.


Tiderna förändras, men det glädjer mig att sagorna finns kvar.
Vad ska man skriva om om ytterligare hundra år, om det ska utspelas i dåtid?
Hur lever vi idag till skillnad från förr?

Fattigjonen fick ett härberge och barnen fick en dator.

Mycket går att ersätta, men inte Astrid Lindgrens böcker.

Tack för det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar